103 30 Stockholm
Kopia till Föreningen Sveriges Överförmyndare och
Sveriges Kommuner och Landsting
Angående sänkning av arvodena för gode män med uppdrag för ensamkommande barn
Regeringen har beslutat att från 2017-07-01 minska den statliga ersättningen till kommunerna för ensamkommande barn.
Många kommuner i Sverige har anfört den minskade ersättningen från staten som orsak till att man nu sänker arvodena för de gode män som har sådana uppdrag.
Antalet uppdrag för ensamkommande barn uppgår enligt tillgänglig statistik till drygt 50 000, antalet engagerade gode män till c:a 20 000. Det är alltså en mycket stor verksamhet som berörs på olika sätt.
De som berörs på ett avgörande sätt är naturligtvis de ensamkommande barnen, som riskerar att stå utan god man, som lagen föreskriver att de ska ha.
De riskerar att många gode män väljer att avsluta sina uppdrag, inte i första hand därför att ersättningen minskar kraftigt, utan på grund av att de gode männen åtagit sig sina uppdrag mot ett bestämt arvode, som nu kommer att bli avsevärt mycket lägre.
De nya arvodena kommer också att gälla för redan pågående uppdrag. Plötsligt ändras alltså förutsättningarna för de uppdrag de gode männen åtagit sig.
I vilken annan verksamhet finns ett tillvägagångssätt, som allvarligt äventyrar rekryteringen i en lagstadgad verksamhet?
I Riksförbundet Gode Män och Förvaltare -RGMF- är vi medvetna om att kommunerna självständigt sätter arvodena. Samtidigt har Överförmyndaren ansvaret för rekryteringen av gode män. Hur tänker man sig att det ska gå att förena kraftigt sänkta arvoden med en fortsatt rekrytering av gode män?
Bilden känns dessvärre igen; en instans sänker statsbidraget. nästa instans tar detta till intäkt för att sänka arvodena till de gode männen, som åter får bli en buffert både för statlig och kommunal ekonomi.